Det lilla hjärtat i min mage var beräknad att komma 28 juli…
Den 20 juli vaknade jag med förvärkar. Hade somnat kvällen innan med värkar, men så hade det varit många gånger tidigare. Att jag även kände av värkarna på morgonen gjorde mig lite fundersam, samtidigt som jag tänkte att det säkert inte var något och att det skulle gå över. Hade stigit upp ganska tidigt på morgonen eftersom jag hade bokat tvättid. Hade sedan någon vecka tillbaka bokat tvättid en gång i veckan fram till beräknad födsel. Ville se till att vi inte lämnade hemmet stökigt och smutsigt då vi väl skulle in på BB, eftersom jag verkligen inte ville komma hem till kaos och måsta städa det första man gör. Hur som helst så pysslade jag på med tvätten, renbäddade sängen, bytte till rena handdukar i badrummet, diskade, dammsugade och plockade lite här hemma. Fortfarande med värkar som kom och gick. Kändes som mensvärk och gjorde inte speciellt ont.
11.30 hade jag sista besöket hos barnmorskan innan beräknad födsel. Har under alla mina besök haft väldigt fina värden, allt har sett bra ut och både jag och bäbis har mått bra. Det som skiljde sig från förra besöket, som var två veckor tidigare var att bäbisen nu hade åkt ner med huvudet i bäckengången, jag hade gått upp 2kg i vikt och mitt blodtryck var lite högt. Barnmorskan sa att det inte var farligt högt då deras gräns för att det skulle vara dåligt var ett undertryck på över 84 och mitt låg på 82. Hon sa även att denna förändring kanske kunde betyda att något var på gång. Vilket senare visade sig vara helt rätt. Jag berättade för henne att jag haft lite mer förvärkar under morgonen än vanligt. Hon undrade om jag hade klockat dom vilket jag inte hade gjort då dom kändes så mesiga.
Väl hemma efter mötet så lagade jag lunch som Linnea sedan kom och åt med mig ute i solen. Efter det låg vi i varsin solstol ute på bakgården och njöt av det vackra vädret. Louise kom också och solade med oss. Där vid 15 testade jag att klocka värkarna. Det var lite svårt att känna exakt då en värk startade och då den slutade eftersom dom inte var så kraftiga och tydliga utan det gjorde som smygont lite hela tiden. Men på ett ungefär så kom dom med 8-12 minuters mellanrum och varade i 1.30-2.30 min. Jag googlade på hur en förlossning startar och hoppades att dessa förvärkar var livmodertappen som utplånade sig. Vilket är det första steget innan man börjar öppna sig och får då öppningsvärkar, som gör mycket ondare. Tänkte dock fortfarande att det inte skulle bli något av detta, så jag körde på som vilken dag som helst.
Närmare 22 smsade jag mamma och skrev att värkarna inte hade avtagit än, utan blivit starkare och tätare. En timme senare hade jag inte lyckats somna och värkarna kom med ganska precis 5 minuters mellanrum och höll i sig i 1-1.30min.
Ytterligare en timme senare, klockan 00, kom värkarna med 3-5 minuters mellanrum och gjorde riktigt ont. Fick verkligen träna på att slappna av och andas igenom varje värk. Enligt värktimern så hade jag nu 3 värkar inom loppet av 10 minuter vilket är ett tecken på att det är på gång. 00.30 ringde jag förlossningen. Jag sa att jag hade värkar. Barnmorskan frågade när jag var beräknad, hur länge jag hade haft värkar, om vattnet hade gått osv. Sedan sa hon att jag fick komma in på en undersökning när jag ville. Men att jag kunde stanna hemma så länge det kändes bra. Emil tog fram en kortlek och piggelinglass. Kort gick inte att spela och glassen var svår att äta medan jag hade värkar.
