Varför vi imorgon ska till Umeå är för att besöka öron-näsa-halsmottagningen. Det har ju stängt ner i Skellefteå, så nu måste man åka till Umeå för att få hjälp. Ture har kort tungband och behöver mest troligt få det åtgärdat. Som ni kan se på bilden så sitter strängen som går under tungan fast enda fram på tungspetsen vilket gör att han inte kan sträcka ut tungan. Har man otur så kan man få problem med talet. Vissa ljud kan bli svåra att göra. Därför vill man gärna fixa detta så tidigt som möjligt.
Det här har Ture ärvt från sin pappas sida. Emil, Åsa (Emils mamma) och Wilma (Emils syster) är födda med kort tungband. Så vi visste om att det skulle kunna bli så på vårt barn. Åsa sa till oss redan på BB att be läkaren kolla om detta på läkarundersökningen. Men det glömde vi bort. Sen så ville jag inte att någon skulle skära i mitt barn. Ja precis, skära. Det är det man måste göra. Klippa/skära av strängen och "släppa lös" tungan. Detta känns inte alls roligt. Men det känns bättre att göra det nu, än då han är äldre och är medveten om vad dom gör och även kommer att minnas.
Ifall dom väljer att göra ingreppet imorgon, vilket jag tror, då läkaren på BVC tyckte att det var så pass att hon ville skicka en remiss till ÖNH, så kommer jag att sakna hans lilla tunga. Kommer typ kännas konstigt att han ska räcka ut tungan? Men skönt för honom att kunna slicka sig runt munnen i framtiden.
Skriver imorgon om hur det gick!